Hon har allt. Söner och älskare, man och krog. Hon skrattar åt pratet om kriget som är på väg till Bosnien. Det finns väl inga etniska grupper? Men kriget kommer och plötsligt står hennes söner på varsin sida. Frontlinjen går genom hennes stad, hem och kök. Det är då hon måste spara en kula för något som kanske kommer att hända. Fausta visar vad kriget gör med människor. Hon skildrar hur det förvandlar alla joguslaver i Bosnien till kroater, serber och muslimer, hur familjer splittras, hur hat uppstår och hur en pacifistisk mamma med dödsförakt beger sig till fronten för att hämta hem sin son från gubbarnas krig. Text hämtad här.
Det blir inte så mycket till recenssion den här gången! Lite missförstånd om vilken bok vi skulle läsa hade uppstått, samt att det bara var en av oss som hade orkat läsa hela boken... Det är säkert en bra bok, men den är rörig och vi var alla överens om att den röda tråden saknades. Det hoppades hit och dit och det var även saker som hängde i luften som man aldrig fick svar på. Denna bok har fått väldigt bra kritik lite varstans, och det kan vi förstå - det är ett viktigt ämne men tyvärr lyckas författarinnan inte förmedla detta på ett lättförståeligt sätt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar